Recension: (re)use

Återanvänd koreografi

Kenneth Kvarnström kommer att presentera sina gamla verk i sin sista premiär (åter)användning. Scenutrymmet har förvandlats till ett dansgalleri där publiken hålls på tårna hela kvällen.

(re)use är den sista delen i Kvarnströms trilogi, vars första del YOUMAKEME sågs för nästan exakt ett år sedan. Kvarnströms kreativa frenesi har varit intensiv – tre fullängdsverk per år!

Dock använder (re)use material från Kvarnströms tidigare produktioner. Sammanfattningsvis kommer kvällen att innehålla utdrag ur sju olika verk samt nytt material.

Det som däremot är helt nytt är den enhet som bildas av de gamla verken. City Theatres studio Elsa har förvandlats till en slags galleri där publiken vandrar runt och byter plats under föreställningen. Dansen och dansarna förs nära, mot huden.
Härligt nog delar Kvarnström upp rummet i två delar vid ett par tillfällen, och låter publiken välja sida. Man får känslan av att något är osynligt. Uppfinningsrik! Å andra sidan lämnar Kvarnströms val en mörk, ibland nästan komisk skräckscen i slutet av kvällen som väcker förundran. En märklig atmosfär finns kvar i minnet, vilket inte gör hela världen rättvisa.

I sin överraskande natur är tittarupplevelsen överlag intressant. Verket håller tittarna på tårna och kommer inte undan lätt. För några blir detta för mycket på premiären och de vänder på klacken.

För dansare är (åter)användning utmanande. Det finns publik överallt och dansens riktning förändras. De försvinner aldrig ur sikte för tittarna. Men de fem stabila i dansgruppen klarar utmaningen alldeles utmärkt.

(åter)användning visar på samtida koreografis hållbarhet. Samtida dans kan också återanvändas och förnyas, precis som balettklassiker. Tyvärr uppfattas samtida koreografier ofta som engångsföremål. Men även om (åter)användning är en intressant helhet, skulle jag föredra att se gamla verk som originalversioner.