Recension: Yksi mies, kaksi pomoa

Secobolts


Åskådaren av farsen har sina toleransgränser för förvirringen och vulgäriteten i sammanträffanden. Raja lever enligt textens hemliga visdom, tidens relevans och skådespelarnas talanger.

Richard Beans One Man, Two Bosses på Helsingfors stadsteater får även den som kämpar tillbaka att brista ut i skratt. Berättelsen utspelar sig i Brighton 1963 – regissören Neil Hardwick var 16 år gammal vid den tiden, känner sitt land, tidens moral och löjligheter. Skådespelarna har roligt: Santeri Kinnunen är en mästare på fars, Sari Siikander är en underbar blandning av sliskig och feministisk, Sanna-June Hyde är en fullblond, Ilkka Forss (som Danny!) och Sauli Suonpää är ortodoxa stubbar.

På scenen kan bandet som spelar 60-talets ljud och dess sångare Jiri Nikkinen sin uppgift, ett par åskådare rekryteras till scenen och resten kommenteras också om pjäsens framsteg. Julfesten är förberedd.