Recension: Pappas pojkar

Obekväma hemligheter i familjedrama på Lilla Teatern

I Daddy’s Boys följer vi en familj över två tidsperioder. I den ena får vi veta hur allt egentligen hände och att far Louis (Sampo Sarkola) hade en affär med den vackra hushållerskan Bella (Edith Holmström), och i den andra får vi se de vuxna barnen som besöker sin fars begravning tillsammans med sina fruar.

Det finns mycket du kan känna igen under pjäsen. Hur olika vi kommunicerar, till exempel, beroende på vilken omgivning vi har rört oss mest i. Det är särskilt roligt att se när bröderna och deras fruar först försöker hålla igång någon form av samtal, även om de egentligen inte har så mycket att säga till varandra.

Brodern Reggie, spelad av Nicke Lignell , kör en lyxig sportbil och har så mycket pengar att han inte ens bryr sig om arvet, medan den andra brodern Tony (Sixten Lundberg) inte har klarat sig lika bra och känner sig orättvist behandlad.

Fruarna, som är som om de kom från olika planeter, kommer mestadels överens på kvinnornas universella sätt genom att prata om triviala saker, medan deras män, som herrar, inte kan undvika de uppenbara konflikter och missförstånd som de har tänkt på under åren. Det resulterar i armbrytning, fylleri och några häftiga dialoger om hur allt egentligen hände.
Det är Pia Runnakko, som med sitt underbara kroppsspråk och sitt självklara sätt är den som får mest skratt i salongen. Det är också givande att spela den något knubbiga, dåligt klädda hustrun som är intresserad av astrologi och kvasi-insteinianska teorier. Mia Hafrén spelar sin välklädda karaktär Elisabeth minst lika väl, och det är när hon, smutsig och rasande, har sina små vredesutbrott som hon är mest synlig.

När jag ser föreställningen kommer jag på mig själv med att tänka på hur vissa repliker skulle ha låtit på brittisk engelska. Och självklart är det brittisk humor, det är skämt och ordvitsar som hör hemma på ett annat språk, men trots det passar det mesta också bra in i finsk-svensk tolkning.
Kvinnorna i serien är antingen dumma, yra, rikt gifta eller längtar efter en man – och männen är förvirrade och svaga för kvinnors vackra charm. Så vi har inte att göra med komplexa rollpersonligheter och det är inte heller avsikten. Daddy’s Boys är en komedi som är riktigt rolig på vissa ställen, en komedi som också har svarta undertoner.