Recension: YOUMAKEME
Magin ekade genom dansen
“Rörelsens flyt och den hisnande skickligheten som dansarna uttrycker drar publiken in i en magisk lycka.”
Kenneth Kvarnströms YOUMAKEME är en intrikat sammanflätad föreställning som vänder och vänder sig kring ämnet upprepning. För det första står musiken i framförandet på coverversioner; nya tolkningar av originalmusikstycken. Dessa covers framförs av olika artister, inklusive tolkningar av fem dansare från Helsingfors danskompani.
Faktum är att framträdandeprogrammet ställer en ärlig fråga: hur många gånger kan du lyssna på samma låt utan att bli uttråkad eller somna? Ärligt talat var ingen av dem nära under föreställningen, eftersom det visar att inget någonsin upprepas exakt identiskt.
En av Youmakemes mest förtrollande egenskaper är den överraskande karaktären i föreställningen. Detta hämtar inspiration från de rika känslomässiga avtrycken i enskilda scener, förändringar i strukturen och den mångsidiga användningen av visuella element. Gåtfulla rörelsesekvenser leder in i öppen vulgäritet och sträcker sig till och med makaber humor eller mjuka rörelseflöden.
Skamlösheten tas till sin gräns
Kvarnströms rörelser är flytande och dansarnas hisnande skicklighet som dansarna uttrycker, och den drar publiken in i en magisk lycka.
En av de mest lockande scenerna är byggd kring låten Feeling Good. Under versionen som Nina Simone framför, kontrasteras dansens ömhet av dansarnas morrande sång, vilket gör hela idén om att må bra uppenbart ironisk.
Erika Turunen har klätt dansarna i skoluniformskjolar för denna scen. Dansarnas ansikten är täckta av svarta peruker, förutom de manliga dansarnas skägg. De kusliga karaktärerna på scenen svingar sitt hår hotfullt och skamlöst, som om de hade flytt från den japanska skräckfilmen Ringu.
Förutom att upprepa låtarna upprepar framträdandet samma rörelser och stegsekvenser, och organiserar skickligt rörelsen i flera lager när nya dansare kliver in på scenen. Den domnade känsla som programmet nämner finns bara när man ser den tysta trion bestående av Kenneth Bruun Carlson, Sofia Karlsson och Janne Marja-aho. Trions rörelser verkar dra ut på tiden.
Ljusdesignen av William Iles anpassar sig kreativt till föreställningen. En ljusfläkt riktad rakt mot publiken lyckas skapa ett särskilt vackert ögonblick under föreställningen. Dansarna byter ofta om kostymer. Med varje förändring når och berör de material och färgnyanser som Turunen valt publiken.
(Översättning: Multiprint Oy / Multidoc)