Recension: Omaka par

När rätt blir riktigt fel

Om du inte gillar komedi kan du lika gärna leta efter en teater som inte är Lilla Teatern. Men om du gillar humorgenren är den nya pjäsen Omaka par ett exempel på komedi när den är som bäst.

Som vanligt står eller faller allt med manus, regi och skådespeleri. Och när det fungerar lika bra som i Neil Simonsklassiker från 1965, tvingas man nästan mot sin vilja att hissa den vita flaggan istället för att famla efter pestflaggan.

Odd Couples, eller på originalspråket The Odd Couple, har visats otaliga gånger på teaterscener men också på film, där stora namn som Jack Lemmon och Walter Matthau har spelat huvudrollerna. När Pekka Strang och Sampo Sarkola på Lillan får stafettpinnen är åtminstone en sak säker: radarduon är hemma på sin mammas gata.

Det finns många som fnyser så fort man nämner ordet komedi. Då borde du åtminstone vara ärlig nog att erkänna att bra komedi är svår att göra. Tidpunkten måste passa och replikerna får absolut inte mumlas bort eller uttryckas utan gest. Nej, varje ädelsten måste hanteras med både välaccentuerade gester, konstpauser och ett outtömligt arsenal av galna rörelser. En amatörteatergrupp skulle därför troligen ha haft enorma svårigheter att hantera vad Lillans skådespelare utför.

Klassisk mismatch

Mismatched Couples är den klassiska berättelsen om två diametralt motsatta personer som börjar irritera varandra så mycket att man snart känner hur den onda plötsliga döden är på väg runt hörnet. Faktum är att det inte spelar så stor roll att varken dubbla blöjor eller en batteri av potta skulle ha varit en bot.

Och inte konstigt. Pekka Strang i rollen som maken Felix, som har blivit utkastad från hemmet, är inte bara känslig, lättförolämpad och tårögd, utan också en fullständigt städgalen pedant. Detta är något som den slappa, vårdslösa och frånskilda Oscar måste försöka försiktigt när han erbjuder sin vän en plats att bo hemma i sin fina lägenhet.

Snart är pokerkvällarna med killarna (Robert Kock, Peter Kanerva, Peter Ahlqvist och Marc Svahnström) ett minne blott, och när Felix inte skramlar i köket springer han runt med dammsugaren – bevis nog på att överdriven renlighet är den närmaste råa grannen till galenskap.

Inget maraton

När duon sedan får middagsbesök från husets två hönsliknande men så bedårande grannflickor (Nelly Hristova och Heidi Lindén) – två damer du gärna hade stött på lite oftare under dina blyga tonåren – verkar irritationen övergå i ståhej, men nej. Smärtan blir värre och det rätta är verkligen fel, för att slutligen eskalera till ett typiskt lömskt slut för farsen.
I kontrast till förvirringskomedins maraton av dörrar och ständiga försök att dölja det verkliga tillståndet, är Mismatched Couple en komedi kryddad med inspirerande galenskap. Och äpplet i grisens mun, detta syns i samspelet och scenkemin mellan Sampo Sarkola och Pekka Strang.
De andra, hårda killarna i pokergänget bjuder också in spontana skratt. Visst: de som söker djup och budskap kan leta efter det i månen, men humorns glada sol strålar från en klarblå himmel.