Recension: Kipupiste
Helsingfors stadsteater: Pain Point (2013-03-10)
Vad? – Pain Point, skriven av Bengt Ahlfors och Johan Bargum. Översatt av Liisa Urpelainen, regisserad av Kari Heiskanen
Vem eller vem? – Helsingfors stadsteater.
Hur då? – Kipupiste berättar historien om dramatikern Lars Noréns (Jouko Klementtilä) fängelseteaterprojekt i slutet av det senaste millenniet. Idén till projektet kom från tre av Sveriges farligaste fångar. Carl (Niko Saarela), Mats (Sampo Sarkola) och Tony (Tommi Rantamäki) lyckas vända den misstänksamma Noréns huvud och den enormt populära föreställningen 7:3 föds, som också beslutas att tas utanför fängelset, på en turné på Riksteatern.
Manuskriptet av Bengt Ahlfors och Johan Bargum är baserat på Elisabeth Åsbrinks bok Smärktpunkten.
Vad var framgångsrikt? – Kari Heiskanens regi och bearbetning är intim och mycket lyckad. Under 1,5 timme erbjuder Heiskanen en kortfattad presentation som inte innehåller för mycket extra eller onödigt. Heiskanen har tagit bort onödig patos från föreställningen, allt är kliniskt och därmed hotfullt. En av de mest lyckade scenerna är skottlossningen som polisen berättar, och som utförs på ett subtilt stiliserat sätt.
Skådespelarna har tagit till sig Heiskanens regi väl. Saarela, Sarkola och Rantamäki bildar en elektrisk trio när det gäller atmosfär. Leenamari Unho och Marjut Toivanen är övertygande som fängelserepresentanter.
Auditoriet på den lilla scenen är uppställt i en cirkel runt tragiska händelser. Antti Mattilas scenografi vilar på en våning, bänkar, ett bord och en bil. Användningen av pyörö gav rytm och gav intressanta perspektiv till föreställningen.
Vad är det inte? – Mot slutet av föreställningen börjar dramaturgin falla isär. Till exempel förblir polismannens sambofrus tal ganska distanserat.
Vad fick du ut av det? – Showen tog slut plötsligt. Det kändes som att jag bara sett en skrapa av ytan av framträdandet. Jag hade velat se mer! Fängelseteaterprojektet verkade intressant, och det hade varit intressant att höra vad som hände med fångarna efter projektet.
Tanke/tanke/fråga? – Det var tyvärr få åskådare på torsdagskvällens föreställning. Tilltalar inte sådana förslag majoritetsbefolkningen? Åtminstone kan jag varmt rekommendera föreställningen till skeptikerna: gå och se ett välgjort drama!
Stjärnor? – Fyra stjärnor. Tack