Recension: Vielä ehtii

Det finns fortfarande tid kvar

Livet för äldre idag handlar inte bara om att vänta på döden. Babyboomers åldrande och deras vilda ungdom har varit mer varierad än i tidigare generationer.

Marianne, Säde och Annakaisa träffas, pratar och njuter efter förmåga.

De tre kvinnornas spelkvällar förändras när en av dem tar med sig en man som är ämnad för husets husfru, till änkans glädje. Inget lämnas osagt, ålder och erfarenhet ger dig möjligheten att äntligen vara dig själv. Mariannes make har varit Sätes älskare, vilket inte heller har förstört kvinnornas vänskap. Annakaisa har fortfarande en tyrannisk make som bara är närvarande i tal.

Peter, en potentiell framtida make, är snäll men samtidigt hjälplös. På barnens begäran kommer Tommi till undsättning från hemtjänsten, en ung och energisk cheerleader för vilken de äldre också är människor.

De skrattar också åt sig själva för allt. Inget är heligt eller skrämmande. Barn gör ingen skada  förutom att de vet bättre och har kontrollen.

I pjäsen diskuteras saker öppet men bekant. Som en lätt version är ålderdomen fortfarande full av hopp, när du fortfarande kan och har rätt till självbestämmande. Det finns fortfarande tid då du får lite hjälp från dina nära och kära.

Ulla Tapaninen och Leena Uotila skrattar bäst.