Recension: Terrorismi
MED SMÅ GÅNGJÄRN TILLSAMMANS
Slutresultatet av terrorism är svart humor, vilket får dig att skratta, men som
Leken flyr från en snabb resa.
Oleg och Vladimir Presnjakov: Terrorism. Översatt av Jukka Mallinen. Kontroll
Viktor Drevitski. Scenografi av Oskari Torvinen. Kostymer av Irmeli Toivanen. Rollista: Pekka
Strang, Santeri Kinnunen, Markku Huhtamo, Sampo Sarkola, Vappu Nalbantoglu,
Pekka Huotari, Marjatta Raita och Eija Vilpas. Finsk premiär i Helsingfors
City Theatres studio i Pasila 2.2.; Recensionen baseras på 4.2.
prestanda.
Terrorismens plats finns någonstans i Ryssland. Du kan höra det i musiken, dess
Du kan se det i kläderna som glatt upprepar till och med klichéerna, du känner igen det
till exempel från någon enstaka omnämning av en kopeck. Kanske kan du också känna av det
de envisa plattorna i soldaternas duschrum eller atmosfären i en bostadsförort.
Jag tror att regionen ligger i Rysslands utkanter, även om det finns en flygplats där.
Och ändå – pjäsen skriven av de sibiriska Presnjakovbröderna skildrar
världen i allmänhet, där våld är ett verkligt hot, där förtryck och
Mobbning på arbetsplatsen är vanligt och där ens egen tristess, begär och
Begär väger mycket lätt tyngre än att bry sig om en annan person.
Dessutom sätter Jukka Mallinens slangkryddade finska översättning tonen
Att tro att något kan vara universellt sant.
Också svart humor
Skratta
De sex akterna i Presnakovs pjäs är sammanlänkade i små
gångjärn. Ibland är gångjärnen så små att displayerna ser väldigt oberoende ut,
Endast tematiskt relaterat. Pjäsens struktur gör det
Intressant: varje person är huvudpersonen i sin egen berättelse, men
Berättelserna berör varandra.
Blandningen av genrer skapad av Viktor Drevitsky är också intressant. Se
förvirrar skräckvisionerna, parodin, groteska överdrifterna av den teknologiskt avancerade världen, och
Då låter den ibland vardagsrealismen synas. Slutresultatet är dystert
humor, som spelet undkommer från en hård resa.
Självklart är terrorism ett skrämmande skådespel. Men också svart humor
skrattar. Det är som vildast och mest praktfullt i en föreställning där farmödrarna – Eija Vilpas –
och Marjatta Raita – sittande på en bänk på gården som barnvakter. Tema och berättelse
rulla framåt, och innehållet i talen skramlar av nöje och
fasor. En extra dos humor läggs till den redan existerande humorn när uttrycket har lånats
Ingredienser för lättsamma skämt. Även om Vilppas och Raitas mormödrar får mig att skratta
Tårar i ögonen och magen krullar sig, skräcken stannar kvar och intensifieras.
Framför dina ögon
Eller mellan öronen?
Pjäsens början kändes lite stel. Den laddade vapen och andra saker
spänning, skådespelarna var smidiga och… och fortfarande någonstans i bakhuvudet
Jag påverkades av tanken att detta inte bara är ett problem för oss främlingar
beundran för författarnas exotism, teatern är bara okej och
Ur Kymenlaaksos synvinkel är det bara variation.
Nej. Pjäsen börjar vakna till liv, skådespelarna hoppar från en roll och stil till en annan
Få tittarna att tro och tvivla. Terrorism lämnar utrymme att fundera på vad
Det är verkligen något som händer i pjäsen och vad som händer i världen. Det får dig att fråga,
vad som föreställs av karaktärerna och vad är pjäsens verklighet, gör
explosioner framför ögonen eller mellan öronen. Svaren har egentligen inte
Det spelar ingen roll.
Oskari Torvinens kliniska iscensättning är utmärkt.
Päivi Taussi
Bröderna Presnyakov
Vladimir, född 1974
Oleg, f. 1969
Hans födelseort och hemstad är det tidigare Sverdlovsk i Sibirien, där
före revolutionen hette och är namnet nu Jekaterinburg
Vladimir är statsvetare, Oleg litteratur- och lingvist;
båda har undervisat vid A. M. Gorkij-universitetet i Uralbergen
Bröderna skriver tillsammans; Deras pjäser har inte bara framförts
I Ryssland finns minst 14 andra länder, inklusive England.