Tillgänglighetsverktyg

Översatt av AI. Kan innehålla fel.

Recension: Dancer in the Dark

– –

Lillans Dancer in the dark är rörande men inte ett ångestbad

Jakob Höglund har återigen hittat en musikal som passar Lilla Teatern som handen i handsken. Dancer in the Dark kommer att vara en ljusare och varmare upplevelse än filmen.

Jag erkänner direkt: När Lars von Triers film Dancer in the Dark kom ut såg jag ett fullständigt ångestbad framför mig och hade helt enkelt inte energi att exponera mig för det då. Och ja, när jag äntligen såg filmen kändes det som att bli överkörd av en ångvält flera gånger (plus tårar i ögonen).
Efter att ha sett Lilla Teaterns uppsättning av samma berättelse, berättelsen om Selma som håller på att förlora synen, blir jag rörd och tårögd, men inte överväldigad av ångest.

…….

Regissören Jakob Höglund har lyckats skapa sin egen stil för att skapa, särskilt musikalteater. Den här gången känns det som att han skalar av lager och gör teatern synlig.

Istället för att förstärka scenografin med alla möjliga audiovisuella element skapas illusioner på scenen, och vi tror på dem. Med några enkla sceninslag frammanar den vitala ensemblen fabriker, mordplatser och rättegångar. En fin detalj, till exempel, är ljusslingorna som får oss att uppleva tågets närvaro.

En ny sak är att Lilla Teatern för första gången har lånat Helsingfors Danskompani, vilket känns naturligt eftersom båda är en del av Helsingfors stadsteater.

…….

LÄS HELA RECENSIONEN HÄR