Recension: Pieni merenneito

Den lilla sjöjungfrun slår ut med sin prakt och lämnar tittaren mållös

Säde, 17 år gammal, är ett Disney-fan. Ett stort Disney-fan. Så när jag förra våren såg att Helsingfors stadsteaters höstprogram skulle inkludera Disneymusikalen Den lilla sjöjungfrun, rådde det ingen tvekan om att vi skulle gå och se den. Självklart!

Biljetter bokades till flickornas provvecka så att det inte blev någon tenta dagen efter. Så det skadar inte att komma sent på en teatertur. Till slut fick vi dock en liten minisemester och bodde på hotell efter teatern. Riktigt perfekt!

Hur sätter man upp en pjäs på teatern, där det mesta utspelar sig under vatten? Jag hade inte ens hunnit tänka på den frågan innan. Och jag hade inte ens tänkt på hur en sjöjungfru rör sig på scen med sin svans eller hur man gör Ursulas tentakler? Hur rör sig Sebastian krabban eller den lilla Splash-fisken? Ett galet antal frågor dök upp i mitt huvud när jag fick svaren. Ganska bakvänt, eller hur?

Man måste beundra fantasin och professionalismen hos alla teatermänniskor, med vilka undervattensvärlden och balsalen i ett stort slott är byggda på samma scen. Den mest fantastiska av alla scenografier var prinsens skepp och hur det kom upp på scenen. Det var som om skeppet hade seglat bakom de stora vågorna. Synen var helt imponerande. Och naturligtvis var skeppet kaptent av en stilig prins!

När jag först såg Ariel satt hon på en sten i en sådan position att jag undrade hur Sonja Pajunoja, som spelar Ariel, kunde vara i en så obekväm position under hela pjäsen. Självklart hade jag vid det laget inte ens en glimt av tanken i mitt lilla huvud att han skulle flytta från en sten till någonstans. Hej!

De där sjöjungfrurna! Ariel och hennes sex äldre systrar. Underbart, vackert, sött. Ett leende spred sig över mitt ansikte när jag såg hur sjöjungfrurna dansade och sjöng med viftande svansar. Kostymerna har träffat mitt i prick med sjöjungfrurnas dräkter och koreografen(?) får poäng för hur sjöjungfrurna rörde sig på scenen. Det jag tänkte på är att sjöjungfrur måste ha ganska starka magmuskler.

Vad sägs om alla skurkars moder – Ursula? Jag tänker inte berätta hemligheten med tentaklerna, gå och se själv. Det jag kan säga är att Sanna Saarijärvi är briljant, vacker, fantastisk, fantastisk och alla andra synonymer för detta. Min absoluta favorit! Om jag kunde föreställa mig själv i en roll i den här musikalen, skulle det vara denna.

För att ge dig så många saker som möjligt som kommer att överraska dig, kommer jag medvetet att utelämna bilderna på Splash, Sebastian och Skutti i stocken. Du måste definitivt uppleva det där “första mötet” live. Jag lovar att du kommer att bli kär i alla. Jag ska berätta tillräckligt om scootern för att Säde sa att hon hittade en drömroll för sig själv i den.

Vem rekommenderar jag Den lilla sjöjungfrun till? För alla från skolåldern och uppåt. Jag skulle inte ta med ett väldigt litet barn till en musikal, så att jag inte skulle gråta när det är de mest spännande scenerna. Om du är vuxen och inte har barn i den ålder du skulle ta med på teatern, behöver du inte låna grannens barn. Gå helt själv eller med en vän. Musikalen tar också hänsyn till vuxna tittare. Den är full av fina kvicka kommentarer som bara en batteriperson kan förstå. Och scenografin, kostymerna, musiken. Bara på grund av dem är det värt att gå! Och om du aldrig har varit på Helsingfors stadsteater förut, kör på. Byggnaden i sig är fantastisk!

Säde, som också är ett stort fan av Barbie-filmer, kände igen rösterna från Ariels systrar som rösten till en av Barbies röstskådespelare. Med hjälp av Google kollade tjejen och verkligen. Sanna Majuri var en av Ariels systrar! Eftersom systrarna ofta talade i kör var det svårt att lista ut vem hon var. Efter föreställningen träffade vi en av Ariels systrar i lobbyn, spelad av Laura Allonen. Hon lovade vänligt att leverera Sätes fanhälsningar och Capsule Girl till Sanna.

Den lilla sjöjungfrun är en musikal som lämnar dig på gott humör. Scenografin och kostymerna är så fina att ord inte räcker för att beskriva dem. Du måste se dem själv! Undervattensriket med alla sina färgglada fiskar är som ett levande akvarium. Jag undrar hur människorna i teatern kan vara så skickliga att de kan uppnå allt detta.

Den här musikalen måste du se! Bry dig inte om att köpa biljetter. Föreställningarna är nästan slutsålda nästan fram till hösten. Så, låt oss köpa biljetter! Jag ska göra det enkelt för dig igen. Klicka här. Biljetter finns i många olika prisklasser. Observera att inte bara barn utan även studenter får halva priset!

Jannas knepiga reflektioner efter musikalen…

Är Tritons glittrande bröstkorg och magmuskler verkliga? Jag trodde hälften av gångerna att de var det. Hälften av gångerna tvivlade jag. Vad tycker du? Äkta och förstärkt med smink?

Var säljer ni måsskor eller tillverkar ni dem själv på teatern? Nej. Jag behöver verkligen inte dem. Det bara dök upp i mitt huvud.

Går Ariel på musikalen i ett riktigt bubbelbad? Jag antar inte det. Det ser äkta ut. Hur i hela friden har det implementerats?

Vet du vad som skulle vara toppen? Få se showen bakom kulisserna. Hur händer allt detta? Vad är det för buzz bakom scenen? Bör jag byta karriär? Jag kan vara den tredje stenen på scenen från vänster. I någon lek.

Gå till teatern. Helsingfors stadsteater. Musikalen Den lilla sjöjungfrun. Det är värt din tid. Mer än så. Mycket mer!