Recension: En blick är en blick är en blick

Lätthet och djup i studiet av blickens kraft

“En blick är en blick är en blick” är en korrekt studie av blickens kraft i våra liv.

Vad händer med vår självbild när blickens kraft ökar? Detta är frågan som arbetsgruppen ställer i framträdandets informationsmaterial. Frågan känns extremt relevant i förhållande till hur vi till exempel beter oss på sociala medier. Vi presenterar den mest fördelaktiga bilden av oss själva och utelämnar det fula och vardagliga – så stor är vår önskan att andra ska se oss som framgångsrika.

A look is a look is a look är ett samarbete mellan Lilla Teatern, Young Drama och studenter vid Teaterakademins svenska program. Regissörerna är Milja Sarkola och Jessica Grabowsky.

I många av sina tidigare framträdanden har Sarkola berört roller och äkthet – den inre röst vi alla bär inom oss, vad vi tänker men inte säger. Kanske är det just den inre rösten vi vill nå när vi försöker tolka andras blickar och vad de tycker om oss.

I föreställningen tolkas blicken ur tre olika perspektiv: blicken från en älskad, blicken från en bekant och blicken från en offentlig person. De unga skådespelarna gestaltar många välkända historiska och levande personer, från prinsessan Diana (Oksana Lommi) och Jesus (Emilia Jansson) till kulturpersonligheten Gertrude Stein (Herman Nyby) och den amerikanske komikern Bill Burr (Antti Saarikallio). Skådespelarinsatserna är korrekta, inte att glömma humorn.

Men familjeperspektivet tilltalar mig mest. Emelie Zilliacus spelar modern som uttrycker sitt missnöje med dotterns utseende på ett sätt som berör. Föräldrars och barns ögon på varandra är laddade, vi är mest sårbara för våra nära och kära.

Framträdandet är nära både lätthet och djup, och slutresultatet visar att arbetsprocessen har varit intressant och givande. Den rika och färgstarka scenografin av Antti Mattila skapar en fin miljö för det varma samspelet på scenen.