Recension: Hansu ja Pirre – Mieleni minun tekevi

När du har den där glädjekänslan…

Den glada gruppen Loimaa Darts Club har kunnat hyra den lilla scenen i Helsingfors stadsteater för sina konstkvällar. Detta är fantastiskt, eftersom Helsingfors invånare på så sätt också får möjlighet att fira sina långvariga aktiviteter med dartklubben. Det kommer att hållas ett patriotiskt program till ära av Finlands hundraårsjubileum av självständighet. Klubbens ordförande Pirjo Talvikki Kaasinen alias Pirre (Eija Vilpas) och sekreterare Aila Hannele Kaakko alias Hansu (Riitta Havukainen) kommer att leda kvällarna och leda publiken till ett program som kittlar skrattets nerver.

Självklart bär damerna i Loimaa fortfarande samma dragare. Hemska byxor, en röd vindjacka och hårnålar är med mig som alltid. Även på andra sätt är duon densamma. Pirre är fortfarande samma gamla, ännu mer direkta städentreprenör i sina berättelser, och Hansu är en vandrare som talar med märkliga ordbetoningar och sofistikerade fraser.

Stadsteaterns Hansu ja Pirre – Mieleni minun tekevi består huvudsakligen av programnummer producerade av Loimaa Dart Clubs kultursektion för filmgalendes kvällar och teaterkretsen. Det är verkligen en kulturel höjdpunkt. Puh! Scenen kommer att innehålla både traditionell folkdans av danscirkeln Supikat och mer modern populärdans. Vi kommer att höra Kalevala-inspirerad poesi och självklart sjunga tillsammans. Kvällen kommer att krönas med ett lotteri, där den nya direktören för City Theatre, Kari Arffman, har “donerat” som huvudpris… målning. Medlemmarnas verk i Dart Club kan också ses i foajén.

Hansu och Pirres humor är oemotståndlig, duons action på scenen blir hysteriskt rolig. Föreställningen är ett absolut måste för dem som följt duons aktiviteter i årtionden. Återigen funderar och kritiserar kvinnorna också samtida fenomen och hittar ibland humoristisk humor i överraskande och ännu mer smärtsamma ämnen. Havukainen och Vilpas har också skrivit och regisserat verket.

Duons anpassningsbara skådespeleri kan bara beundras med beundran. Förutom Hans och Pirre syns en hel rad andra roliga karaktärer på scen och i videoprojektioner, och duons förmåga att förvandla sig och kasta sig in i olika karaktärer är fenomenal. Under kvällarna kommer ett antal stora kvinnor från Finlands historia att ses på scen, från Fredrika Runeberg till Alli Paasikivi. Havukainens tolkning av den kontroversiella karaktären Mathilda Wrede, fångens hjälpare, är hysteriskt rolig.

Premiärpubliken uppskattar tydligt vad de ser. Ibland rivs läktarna bokstavligen sönder. Havukainen och Vilpas skapade ursprungligen sina karaktärer för TV-serien Fakta homma, vars första avsnitt sändes på TV 1986. Serien fortsatte senare och skaparna har spelat sina karaktärer vid många tillfällen genom åren. Nu kommer Helsingfors stadsteater också att få en kavalkad av andra karaktärer, men Hansu och Pirre med sina egna välbekanta, härliga och ständigt igenkännbara drag finns lyckligtvis fortfarande kvar. Publiken uppskattar också tydligt sina handlingar och ord.

Värt att nämna är också hiphop-battlen med levergratäng. En russinfri (Vilpas) och en traditionell russin (Havukainen) levergratäng möts i ett ohämmat dansnummer. Levergratängerna visar sina färdigheter och tävlar mot varandra. Huvudparet tolkar rörelsespråket i Sari Haapamakis koreografi på scenen och de utmärkta texterna öppnar upp skrattets nerver på ett sådant sätt att det att titta på levergratängerna får både tungan och ögonen att tåras.

Helsingfors stadsteaters Hansu ja Pirre – Mieleni minun tekevi är en passande och passande rolig konstkväll som lyser upp de mörknande höstkvällarna. De där stormiga kvällarna när den avlidna svärmor repar på fönsterrutorna…