Dagens prinsesssaga – intervju med Sonja Pajunoja och Martti Manninen
Den lilla sjöjungfrun, en sött romantisk saga… Eller en berättelse om två rebeller? Sonja Pajunoja och Martti Manninen, som spelar huvudrollerna i den nya musikalen på Helsingfors stadsteater, berättar om hur det känns att tolka moderna Disney-kungligheter tillsammans med sin egen livspartner.I musikalen Den lilla sjöjungfrun på Helsingfors stadsteater spelar Sonja Pajunoja och Martti Manninen rollerna som sjöjungfrun Ariel, som drömmer om människornas värld, och hennes favoritkaraktär, prins Erik, som kämpar mot den trånga rollen som tronarvinge.
Duon säger i kör att detta är drömroller. Den lilla sjöjungfrun var en del av bådas barndom som en saga, en film och ett fenomen, så rollerna som Disney-kungligheter känns som en stor ära.
“Jag är rödhårig och envis kvinna själv, så Ariel har känts som en relaterbar, annorlunda sorts prinsessa. Eller kanske är det roligt att Ariel inte vill vara prinsessa,” säger Pajunoja.
“Jag känner att Ariel och Erik i princip är likadana. Det de har gemensamt är en känsla av äventyr, mod, att gå sin egen väg, enorm känslighet och behovet av att hitta sin egen plats i världen,” reflekterar Manninen.
De könsroller som skildras i Disneys tecknade filmer har varit föremål för mycket övervägande de senaste åren. Arielia i filmen Den lilla sjöjungfrun, som hade premiär 1989, har i olika analyser anklagats för att både ge upp sin röst på grund av en man och försvarat för att hon gör sina egna val.
Pajunoja och Manninen ser sjöjungfrun och hennes prins som ett obevekligt par. Inspiration hämtas inte från filmen, men arbetsgruppen ledd av regissören Samuel Harjanne har byggt sin egen tolkning av karaktärerna från början.
“Ariel blir kär under berättelsens gång, men hon går inte in i människovärlden efter en man, utan för sig själv. Hon känner att hon inte ska vara en sjöjungfru, utan en människa. Det är verkligen modigt vad hon är villig att göra för sin egen dröm,” säger Pajunoja.
“För mig handlar berättelsen om uppror. För både Ariel och Erik vore det säkrast att nöja sig med deras del och vara det som förväntas av dem. Men båda vill följa den väg de känner är rätt för dem,” säger Manninen.
En gemensam dröm
Pajunoja och Manninen spelar inte bara älskare i musikalen, utan de är också ett par i verkliga livet. Ändå var det ingen enkel självklarhet att bli medskådespelare.
“Jag har aldrig varit på en så stor audition. Vi fick verkligen visa våra färdigheter där, då vi gjorde både dialog och sång med många olika medskådespelare,” säger Pajunoja.
“Eftersom auditionen gav mig möjlighet att visa något av mig själv både som skådespelare och som sångare, kände jag mig inte bara glad över valet efter att ha fått rollen, utan också med vissheten om att jag verkligen visste att jag var rätt val för rollen,” tillägger Manninen.
Förutom rollerna lämnade auditionen Pajunoja och Manninen med något som inte många andra par har – nämligen den professionella juryns bedömning att de två är trovärdiga scenälskare.
“Jag var lite nervös över vad som skulle hända om juryn inte såg att det fanns kemi mellan oss,” skrattar Pajunoja.
Den lilla sjöjungfrun är redan den femte musikalen för Pajunoja och Manninen. De har tidigare arbetat tillsammans i produktioner av Tammerfors teater och Samppalinna sommarteater. Duon säger att deras långa arbetslivserfarenhet tillsammans är en riktig lyckoträff.
“Det som gör det här extra trevligt är att medspelaren är en riktig professionell. Jag har fullt förtroende för Marttis professionalism,” säger Pajunoja.
“Det är inte självklart att paret gillar att arbeta tillsammans, men det är otroligt bra att arbeta med Sonja. Vi har dock beslutat att vi ska gå igenom arbetsärenden utanför hemmet och komma hem fria från arbetet,” säger Manninen.
“Som frilansare vet du aldrig var du kommer att jobba härnäst. Det är verkligen tur att kunna bo med sin partner i samma stad, än mindre arbeta på samma plats. Det är underbart att dela sin dröm med någon annan,” sammanfattar Pajunoja.
Nej till tyst godkännande
Hans Christian Andersen publicerade sagan Den lilla sjöjungfrun 1837. Enligt Pajunoja och Manninen ger musikaladaptionen den tidlösa berättelsen nya, moderna toner. Under vågorna finns teman som tyvärr är aktuella i dagens Finland.
“Berättelsen om Den lilla sjöjungfrun påminner oss om hur viktigt det är för varje person i samhället att vara exakt den de känner sig vara. Du kan söka efter dig själv, din egen identitet kan förändras, och det är okej att utmana andras bilder av oss,” säger Manninen.
“Ariel försöker få sina nära och kära att förstå hennes syn att andra inte borde hatas på grund av deras olikheter. Han förblir inte tyst, utan visar att det är viktigt att säga saker högt och inte bara acceptera tyst,” fortsätter Pajunoja.
I den underjordiska världen i Den lilla sjöjungfrun kombineras detta viktiga budskap med en rejäl dos äkta teatermagi. Tittaren tas med på en resa ner i havets djup när sagan väcks till liv med hjälp av teaterteknik.
Manninen berättar om ögonblicket då musikalens arbetsgrupp fick sin första smak av undervattensvärlden.
“Det gjorde ett starkt intryck när vi först såg Sonja flygas upp på den stora scenen under repetitionerna. Detta använder en komplex flygteknik som gör att Sonja kan flyttas i luften i många riktningar, medan hon sjunger och simmar… Hela gänget blev tyst för att titta på.”
Siiri Liitiä
Skribenten är chefredaktör för podcasten Musical Journey.