I behov och begär
Maria Sundblom-Lindberg är familjeterapeut, präst och kolumnist och har nyligen sett The Marriage Thing på Lillan.Det där med äktenskapet… Kanske kan du sätta en åldersgräns på det?Jag menar inte föreställningen, utan bröllopet, föreningen. För det är inte ett beslut att fatta i en ålder då man verkligen tror att man är summan av sig själv. Innan du är 30 tror du verkligen att allt är möjligt. Att kärleken övervinner det mesta och att äktenskap ska göra dig lycklig, utan att du gör något själv.Före 30 ser man sällan mönstret heller. Om hur familjen följer familjens gång. Att konfliktklanerna verkar ha behov av problem i sitt DNA, medan fasadfamiljerna är särskilt skickliga på att sopa under mattan. Du behöver inte rita släktträd för att förstå att dominanta pappor ofta har osäkra barn och att missbrukande mödrar ofta har oändliga barn, och alltför sällan vill du rita dig själv längst bort i grenen för att du tror att du tillhör stammen.Inte såklart du, men jag och några andra hade en period av hybris mellan 25 och 30 och gifte oss på helt fel grunder. Jag ville vara säker. Släpp ankar, lägg till och ta babord. Om jag ens hade varit intresserad av bakgrund och bas hade jag sett att jag var det tredje engagemanget på tre år och att pålitlighet och uthållighet inte var hans pastasås. Om jag ens hade fokuserat på min egen senaste historia hade jag insett att jag var helt okunnig och oerfaren när det gällde säkerhet och därför också helt inkompetent och oförmögen att bedöma om någon var en klippa eller inte. Vi var gifta i 12 år och det var intensivt och instabilt och mitt största misstag någonsin.Under föreställningen har jag svårt att inte lägga mig i. Flera gånger vill den terapeutiska reflexen stoppa tsunamin av oreflekterat förflutet som svämmar över scenen, vilket inte bara krossar rekvisita och roller, utan också dränker förändring och framtid. Jag vill gå upp i sommarvillan och dela ut handdukar och snorklar till alla som fryser och flåsar. Jag ville sparka på sufflén och ge killarna helt olika repliker. Helt andra ord än de använt tidigare som skulle göra dem så trygga att de vågade älska och hoppas igen.
Maria Sundblom-Lindberg