Kompositören Kari Mäkiranta vill skapa mångsidig musik för barn
“Du behöver inte underskatta barn alls, men du kan lika gärna göra intressant musik för dem,” börjar kompositören Kari Mäkiranta när han talar om Tatu och Patus kompositionsarbete.
Det finns många musiknummer i pjäsen, så det har funnits gott om att komponera. När Mäkiranta komponerar musik för barnteater strävar han efter att göra kompositionen så mångsidig som möjligt, både rytmiskt och musikaliskt.
Mäkiranta har varit engagerad i musikalteater i tre decennier. Hon studerade musikalteater med en amerikansk kompositionslärare 1993 och har haft det som sitt huvudsakliga jobb sedan dess. Då och då leder Mäkiranta även musikalensembler.
Musiken tjänar helheten
Kompositionsarbetet börjar när Mäkiranta får ett manus, vilket är det viktigaste verktyget för en musikkompositör. Baserat på detta skapar Mäkiranta en musikalisk dramaturgi för hela verket. Musiken är komponerad på ett sådant sätt att den stödjer dramaturgin.
“Det är viktigt att uppfatta dramaturgi musikaliskt: Hur kommunicerar text och musik? Hur stödjer och tillför musiken en ny dimension?” Mäkiranta funderar.
Mäkiranta ser sig själv som en textbaserad kompositör och gillar att komponera till färdiga texter. Texten fungerar som grund för idéer och ger riktning åt kompositionen. Efter att ha bekantat sig med manuset fick Tatu och Patus kompositionsarbete en smidig start, också eftersom Outola-bröderna redan var bekanta med Mäkiranta från tidigare produktioner.
I Tatu och Patu börjar musiken ofta ta dig till fantasinivå, när skådespelarna bryter ut i sång och dans. Det finns mycket musik, särskilt körsång, och musiken är starkt baserad på manuset. Det är därför låtarna egentligen inte kan tas ur sitt sammanhang, utan varje låt är en del av helheten. “Musik används för att hitta en viss värld eller känslotillstånd för en scen,” förklarar Mäkiranta.
Scener komponerades under repetitionerna
Mäkiranta har en vana att göra musikalteater genom att komponera musik under repetitionerna. Det är också så en del av musiken till Tatus och Patus scener skapades, trots att Mäkiranta hade komponerat låtarna innan repetitionssäsongen började.
“Jag har varit med i repetitionerna mycket och komponerat det jag ser där. Det är ett holistiskt tillvägagångssätt, som om vi satt vid samma lägereld,” förklarar Mäkiranta.
Under repetitionerna sitter han ofta vid pianot och improviserar scener som byggs upp och repeteras. Efter det kan Mäkiranta ta på sig telefonerna, avsluta scenen och skriva noterna på papper.
Förutom musiken innehåller scenerna många andra ljudlandskap. Musiken kan lösas upp i ljudlandskapet, och det kan vara oklart vilket som är vilket. “Ibland är det som en linje dragen i vattnet. Olika element sattes ihop under repetitionerna i början av året så att vi kunde få allt att passa ihop rytmiskt,” säger Mäkiranta.
Under kompositionsfasen kände Mäkiranta ensemblen och vilka typer av sångare som var involverade, även om han inte fick sjunga dem i förväg. Kompositörens uppgifter inkluderade även repetition av musik för skådespelare. “Under repetitionerna har jag kunnat ta kvaliteten ännu längre, eftersom skådespelarna är så bra på att sjunga och röra sig. Det är möjligt att skapa mångsidig musikalisk teater här.”