Tillgänglighetsverktyg

Översatt av AI. Kan innehålla fel.

Överstens tunga, Meänkieli

Titelkaraktären i pjäsen Översten berättar sin livshistoria för publiken i Meänkieli. Men är språkformen som talas i Tornedalen en ren dialekt eller är det egentligen ett eget, självständigt språk?

Nainen, jolla on pitkät ruskeat hiukset ja tumma napitettava paita, seisoo ulkona veden ja ruohokenttien läheisyydessä ja katsoo hieman sivulle neutraali ilme kasvoillaan. Taustalla on sammaloitunutta maastoa ja matalia altaita.
Väkevän ja unohtumattoman tarinan tulkkina on upea Heidi Herala. Kuva Robert Seger

Född i Ylitornio skrev författaren Rosa Liksom romanen Översten på sitt modersmål Meänkieli.

Meänkieli talas i Tornedalen både på finska och svenska sidan. Det har en mycket annorlunda status i grannländerna: på den finska sidan är det en dialekt av det finska språket, som tillhör dialekterna i Österbotten, och på den svenska sidan är det ett officiellt minoritetsspråk.

Språk eller dialekt?

Om Meänkieli undersöks utifrån språkliga kriterier klassificeras det inte som ett eget språk, utan som en dialekt av det finska, eftersom talarna av finska och meänkieli förstår varandra väl.

Situationen förändras om politiska kriterier vägs istället för lingvistik. I detta fall försvarar Meänkieli sin position som ett språk som är en separat del av talarnas identitet och kultur.

Meänkieli började separera från Finland 1809, när Finland gick från svenskt styre till Ryssland. Gränsen drogs genom Tornedalen så att ett stort antal finsktalande stannade kvar på den svenska sidan. Under årens lopp har Meänkieli, som talas i Sverige, lånat många ord från svenska och behållit gamla termer i vardagsbruk som redan försvunnit från dialekten som talas i Finland.

I årtionden fick Meänkieli leva och utvecklas i fred i norra Sverige, och skolorna i området erbjöd initialt undervisning på finska. Situationen förändrades i slutet av 1800-talet, när det fanns oro i Sverige för att den finsktalande befolkningen i onödan skulle stå i solidaritet med Ryssland i en möjlig konfliktsituation. Idén om ett Stor-Finland, som visade sig efter Finlands självständighet, minskade inte svenskarnas misstänksamhet mot det finska språket. Det beslutades att utrota det finska språket från svenskt territorium.

I Sverige användes liknande metoder för att svenska den mäkitalande befolkningen, vilket finnarna tillämpade på samerna fram till 1970-talet: all undervisning gavs på svenska, och endast svenska fick användas i skolan under hot om straff. Några av barnen isolerades till och med från sina familjer under skolveckorna i fattighus, där finska förstås också var förbjudet.

Trots svenskifieringen förblev meänkieli många familjers hemspråk. Andra världskriget släckte idén om ett Stor-Finland, på 1950-talet avskaffades svenskifieringsåtgärderna, och på 70-talet återinfördes finska som skolämne i norra Sverige. Vid denna tidpunkt uppstod problemet. Det skrivna finska visade sig vara nästan omöjligt att lära ut till barn som hade lärt sig en stark dialekt hemma och inte hade någon kontakt med standardfinska i vardagen.

Problemet löstes genom att lära barnen det språk de vuxit upp med att tala hemma istället för standardfinska. Meänkielis grammatik byggdes enligt det talade språket. För en finsktalande läsare kan en faktatext på mäki verka märklig till en början med sina mie- och sie-former – medan det skrivna finska litterära språket skiljer sig avsevärt från det dialektala talspråket, upprepar det skrivna meänkieli troget formerna av det talade meänkieli.

Har Meänkieli en framtid?

Meänkieli fick status som officiellt minoritetsspråk i Sverige år 2000. Det är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, tillsammans med finska, romani, samiska och jiddisch. I svensk lagstiftning räknas meänkieli därför som ett annat språk än det finska som finska immigranter senare tog med sig. Talare av minoritetsspråk har rätt att använda dem när de har kontakt med myndigheterna och att få utbildning och behandling i dem.

Trots sin officiella status verkar Meänkielis framtid osäker.

På den finska sidan lever Torne Valley-dialekten vidare, men skillnaderna mellan de finska dialekterna jämnas ständigt ut. På den svenska sidan försvinner Meänkieli. Ansträngningar görs för att bevara den unga generationens språkkunskaper genom olika språkfördjupningar och projekt, men de flesta av de uppskattningsvis 30 000 meänkielitalarna har redan nått pensionsåldern.

Målet är att hålla Meänkieli vid liv genom kulturella medel, bland annat. Sveriges Radio sänder flera program i Meänkieli varje vecka, och Tornedalsteatern – Torne Valley Theatre, som turnerar i norra Sverige, kombinerar svenska och Meänkieli i sina föreställningar.

Författaren Bengt Pohjanen publicerade den första romanen i Meänkieli 1985 och har, förutom sina egna verk, översatt barnlitteratur samt delar av Kalevala och Nya testamentet till Meänkieli. Rosa Liksoms bästsäljande verk Översten och dess scenadaptioner gör för närvarande språket ännu mer känt i södra Tornedalen.

Siiri Liitiä

Läs mer om Meänkieli

Rosa Liksom – Susanna Airaksinen

Everstinna

Kraftfull och oförglömlig
  • Liten scen
  • Ensi-ilta 14.9.2023
  • Cirka 2 timmar och 10 minuter, inkl. Pausen
  • Föreställningen rekommenderas inte för barn under 16 år
  • Studentbiljett 16 € (mån-tors), pensionärsbiljett 31 € (mån-torsdag), Grundbiljett 34 €