Mies, joka rakasti järjestystä
En varm komedi om vikten av regler och ordentliga verktygOBS! Inte längre i repertoaren!
OBS! På publikens begäran fortsätter föreställningarna i mars 2020.
”Du kan väl ta det lite lugnare”, sa de. Ett gäng 31-åringar vars jobb finns någonstans inne i en dator. Ett samhälle där ingen kan backa med släpvagn, och så säger de till mig att jag inte behövs längre. Är det rimligt?
Olavi förstår sig inte på dagens människor, som inte längre behärskar några nyttiga färdigheter och inte vet hur saker och ting ska vara. Han har tvingats gå i pension från sitt jobb och petats från posten som ordförande för bostadsrättsföreningen. Dessutom har Olavi fått sitt hjärta krossat och vet inte hur han ska kunna fortsätta leva ensam.
När en ny granne med familj flyttar in i radhuslägenheten mitt emot och genast backar omkull Olavis postlåda, tar en rolig och hjärtevärmande berättelse sin början – om en rufsig katt, oväntad vänskap, kärlek och vikten av ordentliga verktyg. Mot sin vilja tvingas Olavi rycka in och lär samtidigt känna sina nya grannar: ”klantskallen”, hans fru Parvaneh med iransk bakgrund och deras två barn. Kanske har livet trots allt ännu något i beredskap för Olavi.
Mies joka rakasti järjestystä är en dramakomedi färgad av varm humor. Vresig, men fullkomligt oemotståndlig.
”Det är ont om jobb, vi måste minska på den äldre personalen.” Över trettio år på samma arbetsplats, och plötsligt är man för fan ”äldre personal”. För nu är alla 31 år, har för tajta byxor och har slutat dricka vanligt kaffe. Överallt dräller det av män med stylade skägg som byter jobb och fruar och bilmärken. Så där bara. ”Visst måste det vara skönt att få ta det lite lugnare?” Så att man kan olja in köksbänken. På en tisdag ska man inte ha tid med sådant.
Filmen som bygger på romanen med samma namn hade premiär i Sverige och erövrade året därpå den inhemska publiken. Nu sätts berättelsen upp på scen i ett samarbete mellan Helsingfors stadsteater och Åbo stadsteater.
”Taneli Mäkeläs karisma strålar i monologföreställningen, och hans tolkning av den svenska surgubben är vemodigt ljus. Taneli Mäkeläs karisma skulle räcka till för att fylla en scen som är ännu större än Arena-scenen på Stadsteatern.” Helsingin Sanomat 4.10.2019 – Laura Kytölä












