I drömvärldens unika flöde
Människor tillbringar en betydande del av sina liv med att sova, drömma eller på annat sätt styras av det undermedvetna. Annamari Keskinen och Ryan Masons verk DREAMER hämtar inspiration från dessa sömn- och undermedvetna tillstånd, där sinnet rör sig fritt utan begränsningar av medvetet tänkande.
“Vi är inte intresserade av linjärt berättande, utan av hur drömmar har sin egen logik. Drömmar är lekfulla och öppna, allt kan hända i dem,” säger Keskinen.
Keskinen och Mason har arbetat tillsammans sedan 2017. De lärde känna varandra när de var dansare i samma grupp i Tyskland och började sedan koreografera tillsammans.
Valtteri Raekallio , chef för Helsingfors danskompani, säger att han har följt deras konstnärliga arbete i nästan ett decennium.
“Jag känner att de medvetet utvecklar sin egen estetik och öppet letar efter nya koreografiska uttrycksformer. Jag tror att de erbjuder våra dansare en intressant utmaning med sitt associativa och fantasifulla arbete.”
En lång process
Keskinen och Mason säger att de arbetar på ett processorienterat sätt. Ett av de första besluten i designen av DREAMER var en fuchsiafärgad scen, som ska kännas som ett metafysiskt eller existentiellt väntrum.
“Det monokroma utrymmet är mycket rent, vilket gör det öppet för fantasin. Lägg till musik, ljussättning eller scener, och rummet förändras med dem,” säger Mason.
Innan arbetet började ta form fokuserade koreograferna på att lära känna dansarna.
“Det är en lång process där vi provar saker och ger oss ut på en slags psykofysisk resa med dansarna. Den tid vi tillbringar med dem innan vi bygger själva verket är avgörande för slutresultatet,” säger Mason.
De använder ofta uppgifter som en del av skapandeprocessen. “Vi ger dansarna en idé de arbetar med. Efter det väljer vi ut element från det vi ser och börjar utveckla dem mot något mer definierat,” beskriver Keskinen.
“Vi arbetar i nära dialog med utövarna och tar hänsyn till deras personlighet och naturliga rörelsespråk. Å andra sidan är vi noga med hur vi finjusterar rörelserna och sätter dem på scen,” säger Mason.
Rörelserna baseras inte på traditionella dansstilar eller klassiska tekniker, utan föds ur dansarnas inre värld, som de lyfter fram utan förutbestämda stegmönster. Målet är att rörelsen ska uttrycka det inre landskapet och gå in i en dialog med rummet och scenen.
Personliga betydelser Bakom
DREAMER pulserar frågor om upplevelsen av meningslöshet och hur man hittar mening mitt i kaoset. Är det möjligt att släppa behovet av att se saker som permanenta eller entydiga att se? Hur kan du skapa dina egna betydelser i en värld där traditionella strukturer och övertygelser inte längre stödjer dig?
“De kanske inte är uppenbara i verket, men de har en subtil effekt på det,” säger Keskinen.
Keskinen och Mason säger att de vill skapa ett verk som inte försöker ge svar, utan snarare ställer frågor och undersöker saker som det inte finns några svar på.
De påpekar att det är mycket viktigare att uppleva ett verk än att analysera det.
“Det är mycket mer intressant att hitta personlig mening än att fokusera på hur väl det behandlar ett visst ämne eller försöka förstå vad koreograferna vill säga med stycket,” säger Mason.
“Vi har ett intuitivt behov av att sätta vissa saker på scenen samtidigt eller bredvid varandra, men våra skäl kan skilja sig från hur någon annan upplever det,” fortsätter Keskinen.
“Verket består av lager-på-lager-associationer, men det presenterar inte något särskilt starkt. Vi försöker hålla utrymmet ganska öppet och skapa något speciellt,” säger Mason.
Text Ida Henritius