”Stellerinmerilehmä, Stellers sjöko, Hydrodamalis gigas: Det första djuret som tvingade människan att se sig själv.”

I en utställningssal på Naturhistoriska museet i Helsingfors står ett skelett av en stellersjöko. Vägen dit har gått genom århundraden och tvärs över jordklotet. I dessa bens historia har en rad ögonblick lagrats, sammanflätade med såväl imperialismens historia som den moderna naturskyddstankens framväxt.

Elolliset tar med publiken på en forskningsresa till den tid då begreppet utrotning uppstod. Föreställningen skildrar hur den västerländska människan drabbades av den förkrossande insikten att vi, om vi vill, kan utplåna såväl enskilda levande varelser som hela arter.

Genom museimontrar som byggs upp och monteras ned på scenen öppnar sig en vy bakåt i tiden, till en avlägsen strand där de första krusningarna från den sjätte massutrotningen börjar skönjas. Elolliset betraktar detta utan att skuldbelägga, men också utan att väja för ansvaret.

Med en humoristisk och vemodig blick skildrar föreställningen människans tilltro till sitt eget förnuft och hennes febriga jakt på sann kunskap. Den väcker frågan: Vilka föreställningar betraktar vår tid som självklara och naturliga, men som framtida epoker ännu kommer att visa vara felaktiga?

Iida Turpeinens roman Elolliset är den mest framgångsrika inhemska debutromanen genom tiderna. Verket utkom 2023 och belönades med Helsingin Sanomats debutbokspris, nominerades till Finlandiapriset, tog plats på New York Times rekommendationslista för historisk fiktion och översättningsrättigheterna har hittills sålts till närmare 30 språkområden.

Romanen har dramatiserats för scenen av Pipsa Lonka, och för verkets konstnärliga utformning står kollektivet WAUHAUS. WAUHAUS är ett prisbelönt tvärkonstnärligt kollektiv med bas i Helsingfors, känt för sin helhetsbetonade audiovisuella scenestetik och sina arbetsmodeller för delat konstnärskap.

Läs programbladet