Saavutettavuustyökalut

Arvio: Mamma betalar

Elisabeth Nordgren – HBL – 8.9.2006


Proteströst på en ö

Nordirland, den lilla människan och vardagslivets mödor är teman som ständigt återkommer hos Marie Jones, pjäsförfattaren från Nordirland som också gått in för att återge de nordirländska konflikterna mellan protestanter och katoliker.

Marie Jones har själv en protestantisk bakgrund men blev tidigt medveten om orättvisorna i Nordirland där katolikerna diskriminerats. Om detta handlar bland annat Marie Jones pjäs Mamma betalar som i går hade premiär på Lilla Teatern.

Det var mot slutet av 1960-talet som krisen mellan protestanter och katoliker accelererade då protestantiska extremister började attackera katolska bosättningsområden i bland annat Belfast och brittiska trupper skickades till Nordirland för att lugna ner situationen.

– Jag själv kommer också från en fattig familj i Belfast och hade inga som helst relationer till den katolska befolkningen, säger Marie Jones. Mina förfäder jobbade inom varvsindustrin som vanliga arbetare. Men under min uppväxttid kunde jag inte undgå att notera på vilket sätt den katolska befolkningen blev behandlad och förträngde sin egen kultur, den irländska folkloren, musiken och sångerna. Jag fick småningom upp ögonen för missförhållandena. Det här är något som också kommer upp i Mamma betalar, säger Marie Jones.
Under de svåra konflikttiderna i Belfast i synnerhet på 1960-talet, där Mamma betalar har sin utgångspunkt, fungerade den irländska kulturen underjordiskt, berättar Marie Jones.

– Det var i synnerhet på pubarna, efter stängningsdags, som man kunde spela den egna musiken och sjunga de egna sångerna. Pubägarna var oftast katoliker och såg noga till att ingenting provokativt i katolsk-irländsk väg förekom då puben höll öppet. Men så fort puben stängdes togs instrumenten fram och musiken började ljuda. Ofta flyttade man också upp i våningen ovanom puben där ägaren hade sin bostad.

– Komplexiteten i allt det här, intoleransen mot den katolska befolkningen och de svåra förhållandena den levde i ledde till att jag fick ett behov av att i pjäsform ta upp den katolsk-protestantiska konflikten i Nordirland. Dessutom beslöt jag mig också för att lära mig iriska.

– Men mina pjäser handlar också om helt vanliga människor, vilka öden som drabbar dem och deras kamp i vardagslivet. Personerna i mina dramer råkar så att säga ut för ovanliga, udda situationer. Efter premiären på Mamma betalar fick Marie Jones ta emot olika slag av upprörda reaktioner.

– Det fanns folk som blev negativt provocerade medan andra brast ut i tårar eftersom pjäsen återgav något av den egna livsupplevelsen.
Marie Jones berättar att hon egentligen inte i fråga om sitt eget skapande inspirerats av någon särskild dramatiker, trend eller stil.

– Jag utgår från det jag ser omkring mig och reagerar på. Och så skriver jag ner det.
En dramatiker som Marie Jones i alla fall gillar är Arthur Miller.

– Det finns något djupt humant i alla de pjäser som Arthur Miller skrivit.
Just nu håller Marie Jones på med att göra en musikal utgående från Molières Tartuffe.

– Det är jättespännande att skriva den här musikalen där handlingen är förlagd till Nordirland.


PROFIL
Marie Jones

Yrke: Pjäsförfattare.

Född: I Nordirland, Belfast 1951.

Aktuell med: Pjäsen Mamma betalar (The Blind Fiddler) på Lilla Teatern.

Karriär: Inledde sin skådespelarbana i Belfast på 1970-talet. Var med och grundade Charabanc Theatre Company 1983, Double Joint Theatre Company 1991, fått John Hewitt Award för sin insats för konst och kultur i Nordirland, prisbelönad för Stenar i fickan.

Litterär produktion: Skrivit för radio, tv och ett tjugotal pjäser för teaterscenen. Debut som pjäsförfattare på 1980-talet. Pjäsen Stones in his pockets (1996, Stenar i fickan) har visats på Svenska Teaterns Mini-scen 2001, Helsingfors stadsteater 2002.