OBS! Inte längre i repertoaren!

Rolle, kändismeteorolog på väg in i sändning, får ett samtal som får allting att svartna. Han kastas handlöst tillbaka i sitt eget förträngda undermedvetande, med smältande snö rinnande under skjortan och hånskrattet ekande i öronen. Hatet, sveket och de oläkta såren blottläggs, liksom insikten om hur det kunde ha gått då våld föder våld. 

Vad händer under ytan i ett trasigt huvud som ett gäng ungar slår sönder bara för att fördriva tiden? Den frågan ställer sig den prisbelönta vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund i sin nyskrivna pjäs Morfars Mauser. Rosenlund, som själv blev svårt mobbad under sin uppväxt, plockar ur egna erfarenheter och reflekterar genom karaktärerna Rolle och Henrik över vad som hände, och vad som kunde ha hänt. 

”Det tog mig flera år innan jag ens insåg hur hemska och mörka mina tankar hade varit. Då det begav sig förstod jag inte vidden och djupet av den svarta avgrund vid vars rand jag hade balanserat. Jag hade ingen aning om de potentiella, fasansfulla konsekvenserna. Jag ville bara få skratten och glåporden att tystna.” berättar Rosenlund, som mitt i den tröstlösa perioden, råkade hitta en gammal Mauser-pistol i morfars garderob.

I Michaela Granits färgstarka regi omsätts huvudkaraktären Rolles emotionella väderkarta till en stark berättelse om utsatthet och sociala klyftor, med utrymme för morfars krigstrauma men också korvsmörgåsar i mormors kök. Trots mörkret anas en ljusning mellan molnen, och kanske en väg mot försoning.

 

Kändismeteorologen Rolle är på väg in i direktsändning när han får ett samtal som får allting att svartna. Han kastas handlöst tillbaka in i sitt förträngda undermedvetna, där smältande snö rinner under skjortan och hånskrattet ekar i öronen. Hatet, sveket och de oläkta såren blottläggs, liksom insikten om vad som kunde ha hänt när våld föder våld.

Vad händer under ytan i ett trasigt huvud som ett gäng ungdomar slår sönder bara för att fördriva tiden? Den frågan ställer den prisbelönta vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund i sin nya pjäs, som uruppförs 11.3. på Lillan.  Rosenlund, som blev svårt mobbad under sin uppväxt, hämtar stoff ur sina egna erfarenheter och reflekterar genom berättelsens huvudkaraktärer Rolle och Henrik över vad som hände och vad som kunde ha hänt.

”Det tog flera år innan jag ens insåg hur hemska och mörka tankarna i mitt huvud hade varit. När mobbningen väl var över förstod jag inte vidden och djupet av den svarta avgrund vid vars rand jag hade balanserat. Jag hade ingen aning om vilka konsekvenser det kunde ha fått. Jag ville bara få skratten och glåporden att tystna”, berättar Rosenlund, som mitt under den tröstlösa perioden råkade hitta en gammal Mauser-pistol i morfars garderob.

I Michaela Granits färgstarka regi formas huvudkaraktären Rolles emotionella väderkarta till en stark berättelse om utanförskap och sociala klyftor, med utrymme för såväl morfars krigstrauman som korvsmörgåsar i mormors kök. Trots mörkret skymtar ett ljus mellan molnen, och kanske till och med en väg mot försoning.

 

Obs! Föreställningen är på svenska och textas till finska via THEA-appen.