Dancer in the Dark – sånger i skymningen
Hösten 2024 sätter Lilla Teatern och Jakob Höglund upp den största produktionen i teaterns historia. Det sker i form av Lars von Triers ”grekiska tragedi” Dancer in the Dark.
”Jag är alltid på jakt efter alternativa musikaler. Stora berättelser som ryms in på Lilla Teaterns intima scen”, säger regissören och Lillans konstnärliga ledare Jakob Höglund.
Vårens succé Katrina och musikalen Once är två exempel på Höglunds näsa för de ”lika stora som små” musikteaterpjäser, som blivit något av Lilla Teaterns bravur under Höglund. Och den här gången vill han tänja på gränserna igen.
”Dancer in the Dark får den största ensemblen i Lillans historia. Och vi sparar inte på talangen bakom kulisserna heller.”
Medan Höglund letade efter pjäsmanuset till Dancer in the Dark, upptäckte han att den redan hade satts upp som musikal i danska Århus 2018. En ren lyckoträff, kallar han det.
”När jag bekantade mig med manuset var det som om det var direkt skrivet för mig som regissör och koreograf, med den inskrivna ljudvärlden som skapas av live av ensemblen på scen, och utgår från huvudrollens sätt att uppfatta världen via ljud och rytmer”, säger Höglund.
Grekisk tragedi möter modern musikal
Många minns säkert Lars von Triers drabbande film som gick på biograferna år 2000 med den isländska stjärnsångerskan Björk i huvudrollen som den blinda, tjeckiska immigranten Selma. Det är tidigt 1960-tal när hon tillsammans med sin son anländer till en landsort i den amerikanska södern. Också pojken håller på att förlora synen, bara en dyr ögonoperation kan rädda honom och Selma gör förstås allt för att skrapa ihop pengarna.
Pjäsens bärande tema är den starka relationen mellan mor och son, hur en mamma är beredd att göra vad som helst för sitt barn. von Triers mörka berättelse adapterades 2012 till teatern av den amerikanska dramatikern Patrick Ellsworth.
”Det är en rysligt stark och berörande historia”, säger Höglund. ”En klassisk, grekisk tragedi som möter en modern, upplyftande musikal.”
Eftersom Selma inte kan se gestaltar hon sin värld utifrån ljud, röster och rytmer. I sin fantasi flyr hon bort i musikalens sorgfria värld. I filmen var soundtracket komponerat av Björk själv men till Århus teaters uppsättning var det danska Marie Højlund som skrev den helt nya musiken.
”Jag drabbades starkt av filmen och ville inte egentligen inte se något av von Trier efter det”, säger Marie Højlund. ”Men jag älskade Björks musik! Den var på många sätt en vändpunkt för mig i att förstå att alla ljud i världen omkring oss kan användas i musikskapande. Selma i berättelsen är en sorts ljudkonstnär, precis som jag. Därför valde jag också att inte se filmen igen, för att kunna jobba med musiken från rent bord”.
”Arbetet med musiken och ljudvärlden i teaterversionen gick ut på att ge publiken upplevelsen av hur ljuden i rummet växer till musik – precis som Selma hör dem. Därför gör vi nu hela scenen till ett instrument med mikrofoner i ramverket. På det viset skapar vi övergångarna till Selmas drömvärld där de vardagliga ljuden blir till musik, berättar Højlund.
”Det är också första gången hela repertoaren av musik som vi skrev till pjäsen för över fem år sen kommer till användning. Vi är oerhört glada och kan inte vänta att få se och höra den!”
Regissören utmanar sig själv
Som kapellmästare agerar Eeva Kontu medan musikerna Suvi Isotalo och Paavo Malmberg samt ensemblen framför låtarna på scen. Även dansare från Stadsteaterns dansgrupp Helsinki Dance Company medverkar i ensemblen – för första gången på Lillan.
”Dancer in the Dark har vissa likheter med formen i Once och andra musikaler jag gjort”, säger Jakob Höglund. ”Men samtidigt vill jag inte kopiera uttryck från tidigare föreställningar rakt av. Antti Mattila har skapat en alldeles fantastisk abstrakt scenografi, som är lika mycket fabrik som fängelse och där varje del är gjord för att ljuda.”
Kostymören Samu-Jussi Koski markerar lågmält och smakfullt klass och tidsandan i pjäsen med sina lösningar – och det utlovas också några glamourösa överraskningar.
”Jag har lovat mig själv att vara orädd”, säger Höglund inför repetitionerna. ”Det vore så roligt att ge föreställningen ett helt eget uttryck, som verkligen föds i stunden under processen, som en symbios mellan mitt team och skådespelarna. Det blir något av ett konstnärligt experiment för mig. Jag ser mycket fram emot den kreativa processen.”
Stark debutant i huvudrollen
I huvudrollen som Selma presenterar Höglund den unga skådespelaren och sopranen Lumi Aunio, som fascinerade regissören redan i musikalen Niin kuin taivaassa (Helsingfors Stadsteater, 2021) där hon agerade understudy för den kvinnliga huvudrollen.
”Jag är supertaggad att få jobba med Jakob (Höglund) igen, han är den perfekta regissören för den här slags explosionen av musik, rörelse och starka känslor”, säger Lumi Aunio.
”Det känns viktigt i den tid vi lever i att få berätta en historia som i sin grymhet har så mycket hopp. Selmas förmåga att hitta ljus, musik och glädje i allt mörker är något som inspirerar mig – och som jag hoppas ska ge inspiration till andra också”.
Enligt Höglund är Selmas karaktär som klippt och skuren för Lumi och hennes sångröst.
”Det är en krävande och känslig roll. Samtidigt som Selma är ett offer för fördomar och toxisk manlighet, har hon också den totala makten. Hon är den som driver berättelsen. I de mörkaste av stunder ser hon ljuset, och hon dansar.”
Hon dansar tills ljuset återvänder.
Premiär 31.8
Text: Janne Strang