Tillgänglighetsverktyg

Bakgrund

4.8.2021
Nya krav i arbetslivet – intervju med regissören Sini Pesonen

Nya krav i arbetslivet – intervju med regissören Sini Pesonen

En stor strukturell förändring pågår i arbetslivet. Men hur speglas det i rosteriet?

Läs mera
4.8.2021
“Det känns mänskligt att följa en persons goda och svaga sidor på nära håll.” – Intervju med regissören Milja Sarkola

“Det känns mänskligt att följa en persons goda och svaga sidor på nära håll.” – Intervju med regissören Milja Sarkola

Bolla har fått regissören Milja Sarkola att tänka på ödet.

Läs mera
4.8.2021
Att återvända till scenen kändes både lättande och skrämmande – Intervju med Santeri Kinnunen

Att återvända till scenen kändes både lättande och skrämmande – Intervju med Santeri Kinnunen

Santeri Kinnunen och Helsingfors stadsteater har 30 års gemensam historia bakom sig.

Läs mera
4.8.2021
Like in Heaven fick regissören Jakob Höglund att flytta tillbaka till Finland

Like in Heaven fick regissören Jakob Höglund att flytta tillbaka till Finland

Hösten 2018 kände Jakob Höglund sig trött och ansträngd. Han tillbringade 12 år i Stockholm, där Höglund turnerat på teatrar som regissör och koreograf. Det höga arbetstempot och de ständigt skiftande arbetsmiljöerna hade tagit ut sin rätt, och hans rygg led också av en skada.

Läs mera
4.8.2021
Stora frågor och att vara människa – Intervju med regissören Johanna Freundlich

Stora frågor och att vara människa – Intervju med regissören Johanna Freundlich

"Fantastisk text, fantastiska karaktärer, underbara motsägelser," tänkte regissören Johanna Freundlich efter att ha läst Lucy Kirkwoods Children för första gången. Pjäsen träffade genast en sträng.

Läs mera
5.11.2020
Nainen, jolla on pitkät ruskeat hiukset, farkkupaita ja vaaleanpunaiset korvakorut, nojaa leukansa käteensä ja hymyilee kevyesti istuessaan sisätiloissa, ja etualalla ja taustalla on hämäriä kasveja.

Regissörens ord – Bara det bästa för mig

Endast det bästa för mig har börjat på ett unikt sätt: författare har fått fria tyglar. Resultatet är överraskande, djärva och absurda världar som sällan syns på scenerna i finska stadsteatrar. Det är intressant hur liknande teman alla tre pjäserna bär, även om de skapats separat från varandra och från olika utgångspunkter. De pratar med varandra och kompletterar varandras idéer.

Läs mera